26 september 2009 – 6 januari 2010
Karin Parrow och Ivan Ivarson
Två Göteborgskolorister
Stora salen
Möt Karin Parrow och Ivan Ivarson i en färgstark utställning. Länsmuseets samling verk av Göteborgskoloristerna har alltid räknats som en av museets stora attraktioner. Samlingen har successivt kompletterats med gåvor och inköp. När vi nu presenterar Karin Parrow och Ivan Ivarson med ett stort antal verk ges alla tillfälle att närmare bekanta sig med två av dessa begåvade mästare på färg. Två konstnärer och kamrater vilkas liv kom att te sig så olika.
Utställningen är producerad av Länsmuseet Gävleborg och visar måleri och några teckningar och har möjliggjorts genom inlån från museer och privatpersoner runt om i landet.
För mer information om utställningen kontakta:
Konstintendent Ted Chikasha
Tfn 026-65 56 68
Mobil 076-836 82 99
Mer om Karin Parrow, Ivan Ivarson och länsmuseets samling av Göteborgskoloristerna
Länsmuseet Gävleborg äger en unik samling verk av de konstnärer som brukar benämnas Göteborgskoloristerna. Verken har alla någon koppling till museets förste chef Philibert Humbla som hade disputerat 1932 med en avhandling om Kilian Zoll vid vad som då var Göteborgs Högskola.
När museet i Gävle invigdes 1940 hade Humbla redan samlat in ett antal samtida konstverk till museet. Ivan Ivarson, Karin Parrow, Ragnar Sandberg, Erling Ärlingsson, Folke Andréasson, Inga Englund, Ragnvald Magnusson, Aina Marmén, Ansgarius Börjesson och Tor Bjurström skänkte alla efter kontakter med Humbla varsitt högklassigt verk till museet. Philibert Humbla skänkte 1946 själv en målning av Tor Bjurström. Generösa gåvor med hälsningar till dess chef tillföll museet på 1940-talet från Gösta Olsson och Hjalmar Gabrielsson där en målning av Ragnar Sandberg, och en av Birger Lindberg berikade samlingen av Göteborgskolorister.
1978 mottog museet en magnifik donation ”till minne av Philibert Humbla” från Olga och Harald Schöning. Den innehöll bland annat betydande verk av Inge Schiöler, Tor Bjurström och Carl Kylberg. Museets målning av Nils Nilsson skänktes 1982 av Philibert Humblas änka Dagmar genom Gävle musei vänner. Museet lyckades 2008 med bidrag från Dagmar och Philibert Humblas stiftelse att komplettera samlingen med ett verk av Åke Göransson.
Vi vill nu lyfta fram denna fantastiska samling västkustmåleri med att presentera två av konstnärerna i en egenproducerad utställning med betydande inlån från museer och privatpersoner runt om i Sverige. Utställningen Karin Parrow och Ivan Ivarson Två Göteborgskolorister ger tillfälle för våra besökare att närmare bekanta sig med det färgsprakande måleriet av två kolorister från Göteborg vars liv kom att te sig så olika. Utställningen visar framförallt måleri med några inslag av teckning.
Den tidigare Matisseeleven Tor Bjurström var tongivande lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola – det officiella namnet på Valands målarskola – 1920–1929. Hans elever var det begåvade gänget som i dag går under begreppet Göteborgskoloristerna. Känslan för färgen hade de inom sig. Stark inspiration fick de efter att ha sett utställningar med verk av Carl Kylberg och Karl Isakson i Göteborg. Förlösta av denna färgexplosion skapade Bjurströms elever ett eget kapitel i den svenska konsthistorien.
Det var ingen egentlig konstnärsgrupp med gemensamma idéer och utställningar. Uttrycket ”göteborgskolorism” dyker upp först 1939 i en recension av en utställning med Ragnar Sandberg. Målningar med motiv från Bohusläns skärgård, stilleben med blommor och figurstudier där färgen är det centrala är kännetecknande för Göteborgskoloristerna men de är alla individer och utvecklar sitt eget uttryckssätt.
De mest kända och ofta utställda och omskrivna är Ragnar Sandberg, Åke Göransson, Inge Schiöler, Ivan Ivarson och Nils Nilsson. Fem män som länge ensamma fått utgöra den grupp som benämns Göteborgskoloristerna. Som Länsmuseet Gävleborgs samling visar är gruppen mycket större och mer komplex än så. Av Tor Bjurströms elever äger museet verk av ytterligare fem män och tre kvinnor. Det är verk från 1930-talet då dessa konstnärer var allt annat än bortglömda utan betraktades som unga och lovande.
