Aktuella projekt – Arkeologi

Länsmuseets arkeologer jobbar med en rad intressanta projekt och spännande uppdrag.
Här är några exempel på aktuella projekt:

 

Undersökning av märklig kolningsanläggning

I Hedesunda och Årsunda socknar har det påträffats ett stort antal märkliga kolningsanläggningar inom projektet ”Skog och historia”.

Kolningsanläggningarna ser ut som kolningsgropar men är större och mer kolrika. Det rör sig heller inte om urgrävda kolbottnar efter resmilor. Kolningsgropar dateras vanligen till järnåldern och kolbottnar efter resmilor har använts främst under 1600-talet fram till cirka 1950. Länsmuseet har fått bidrag av Gästriklandsfonden till att undersöka och datera en sådan kolningsanläggning plus att datera ytterligare en kolningsanläggning i Hedesunda socken.

Ur Anläggningen som undersöktes togs två kolprover. Provet från vallen daterades till cirka 700 e.Kr. och provet från bottenplanet daterades till 1100 e.Kr. Möjligen är detta resultatet av två kolningar med flera hundra års mellanrum.

Det tog även ett prov ur ytterligare en kolningsanläggning, denna datering hamnade omkring 950 e.Kr. Denna anläggning ligger knappt 100 meter från ett bågformat slaggvarp som är 27 meter lång och
1,5 meter hög.

Bågformiga slaggvarpar finns bara på ett fåtal platser i Västmanland, Gästrikland och södra Hälsingland och verkar representera en egen järnframställningsteknik.

Maria Björck dokumenterar kolningsanläggningen Foto: Bo Ulfhielm.	Bo Ulfhielm står i en kolningsanläggning Foto: Maria Björck.

 

Axmar bruk i grund och botten

Nästa år kan Axmar bruk komma att bli kulturreservat, och lagom till detta kommer en informationsslinga som visar natur- och kulturvärden under vattnet kring Axmar bruk att invigas. Där kan man följa järnbrukets historia på ett litet ovanligt sätt. Närmare 20 skeppsvrak, ballastplatser och tappade laster visar järnhanteringsprocessen från råmaterial till färdig produkt. Men de berättar också om dramatiska olyckor – och om Axmar som en del i ett globalt handelsnät under segelfartygens tid.

Länsmuseet arbetar nu, tillsammans med bland andra Statens Maritima Museer, med att utforma information som kan göra undervattensmiljön mera tillgänglig. De olika platserna skall vara lätt att hitta, och det skall gå att begripa vad det är man ser.

Arbetet ingår i något som kallas ”Nordic Blue Parks”, ett samnordiskt projekt kring natur- och kulturvärden under vattnet finansierat av nordiska ministerrådet. I Sverige drivs arbetet av Naturvårdsverket och Statens Maritima Museer.

Dykare tittar ut genom bordläggningen på galeasen Patrioten som förliste utanför Axmar bruk år 1840 med malmlast. Foto: Jim Hansson, Statens Maritima Museer

 

Utgrävningen på Stortorget

Torget ligger inom ett fornlämningsområde där det kan finnas rester av det äldsta Gävle. Gävle är Norrlands enda medeltida stad. Enligt Kulturminneslagen måste schakt som tas upp inom området övervakas arkeologiskt. Länsmuseet har i uppdrag av länsstyrelsen att göra detta.

Våra arkeologer har följt arbetet i schakten. Om intressanta lager och konstruktioner syns i schaktväggarna dokumenteras de under nybyggnationens gång. Vi vet att torget varit bebyggt sedan slutet av 1600-talet. Här låg en gata med kvartersbebyggelse kring. Livet på denna gata är spännande att dokumentera och utvärdera. Intressant att dokumentera är också den ursprungliga markytan. Vi har ingen klar bild över hur Gävle såg ut innan bebyggelsen etablerades.

Följ arbetet med schaktövervakningen. 

Hälsinglands Medeltid

Länsmuseet Gävleborg kommer att utföra flera uppdrag inom projektet Hälsinglands Medeltid. Det är ett tvåårigt projekt som pågår till 2010 med Nordanstigs kommun som projektägare. Information om projektet finns på www.halsinglandsmedeltid.se.

Länsmuseets roll i projektet är att både sprida och ta fram information och kunskap om medeltiden. Under året kommer bland annat flera föreläsningar att anordnas och en förstudie göras över historiskt kartmaterial. Kommande år anordnas en heldagskonferens och en arkeologisk utgrävning kommer att utföras. Även en enklare sammanställning rörande medeltida dokument planeras.

En kvällsföreläsning om järnframställning anordnades på Hasselagården i Hassela den 20 maj.
Eva Hjärthner-Holdar, docent och chef för Geoarkeologiskt laboratorium vid Riksantikvarieämbetets Undersökningsverksamhet i Uppsala, föreläste då om ”Blästbruk – en förhistorisk teknik som dröjde sig kvar”.

Den 18 augusti hölls en föreläsning på Fränö hembygdsgård i Forsa. Då talade Lars Nylander, antikvarie på Hälsinglands Museum, om "Medeltidens bildvärld i Hälsinglands kyrkor".

Den 15 april år 2008 hölls en seminariedag om Hälsinglands medeltid i Bygdegården i Hassela.
Seminariet utgjorde startskottet till ett större projekt med syfte att lyfta fram Hälsinglands medeltid.
Det arrangerades av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Föreningen S:t Staffan, vilken har sin bas i Hassela.

Åtta föreläsare talade om olika aspekter på medeltiden i Hälsingland. Moderator under seminariedagen var Gert Magnusson, docent och expert vid Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning. Gert Magnusson föreläste även över Hälsinglands medeltida bondejärn. Åhörarskaran uppgick till cirka 110 personer, både yrkesverksamma akademiker och antikvarier samt amatörer och intresserad allmänhet. Denna rapport är ett försök att redogöra för vad som avhandlades denna spännande dag i Hassela.

Seminariet fungerade som en upptakt till det tvååriga projektet Hälsinglands Medeltid, vilket är ett tvåårigt projekt som pågår under 2009 och 2010 och ägs av Nordanstigs kommun. I projektet deltar ett flertal föreningar, projekt och kommuner samt Länsmuseet Gävleborg.

Rapport från upptaktsseminarium för projektet kring det medeltida Hälsingland finns att ladda ner på anvisad länk:

Hälsinglands Medeltid

Figur	Hassela kyrkoruin	Hassela kyrkoruin

 

Kråknäsjärnen

I dagarna avslutas Projekt Kråknäsjärnet. Projektet handlade om det kända Kråknäsjärnet från Torsåker. Fyndet är helt unikt och består av tolv spadformiga ämnesjärn från tiden kring Kristi födelse samt två stora, obearbetade järnklumpar från 400-500-talen e.Kr. Fyndet ägs av Historiska Museet men visas i länsmuseets arkeologiska utställning.

I projektet ingick framställandet av repliker av fyndet att förvara i Torsåker, en rad åtgärder för att skapa mer kunskap om fyndet, en utställning, en workshop och en föreläsningsserie. Nu finns en rapport om vad som hänt i projektet. Rapporten heter kort och gott ”Projekt Kråknäsjärnet – kunskapsuppbyggnad och repliker” och finns att beställa på länsmuseet, maila Inger Eriksson för beställning. Den kostar 30 kronor.

Katarina Eriksson, arkeolog vid länsmuseet, ansvarig projektledare.

För mer information, klicka vidare till www.kraknasjarnet.se
Broschyr om Projekt Kråknäsjärnet att ladda ner.

 

Digital guide till Gästriklands kulturhistoria

Länsmuseet har producerat ett stort antal kulturhistoriska skyltar de senaste femton åren. Skyltarna har kommit till genom en rad olika projekt, och i en rad olika sammanhang. De har framställts både enbart av oss och i samarbete med andra. Ett flertal framställdes i ett omfattande EU-projekt. Skyltar är spridda över länet och berättar både om fornlämningar, kulturmiljöer och bebyggelse.

Med åren har det blivit många skyltar på olika platser i länet. En idé föddes att lägga in skyltarna som punkter på en länskarta, så att man kan se var de finns. Sedan skall man även kunna klicka på punkten och se hur skylten ser ut. Detta kommer att ligga på en hemsida. Därpå kan man, om man vill, sitta hemma vid datorn och planera utflykter och resrutter eller bara sitta hemma i lugn och ro och läsa om alla intressanta platser.

Länsmuseet har nu med hjälp av medel från Gästriklandsfonden börjat arbeta med detta. I en första etapp lägger vi in de skyltar i Gästrikland som finns i digital form. I senare skeden kommer hemsidan förhoppningsvis även att visa Hälsingland samt skyltar som nu bara finns i analogt format. Hemsidan skall vara klar att presenteras i sin första version till våren 2010. Håll utkik!

Exempel på hur en skylt kan se ut, i pdf-format - Järnåldersgravfält i Näs
Projektledare, Katarina Eriksson, arkeolog vid länsmuseet.